”Personalen ska tas med i reformen”

Under minister Rehulas landskapsturné lade olika aktörer fram sina tankar om social- och hälsovårdsreformen: den privata sektorn och organisationssektorn ska tas med i reformarbetet, personalens kompetens ska utnyttjas och datasystemen måste fås i skick.

Datasystemen orsakar utmaningar i Egentliga Finland

Enligt förändringsdirektören för social- och hälsovårdsreformen i Egentliga Finland, Antti Parpo, har man bett kommuner, samkommuner, övriga organisationer inom den offentliga sektorn, fackorganisationer, aktörer inom tredje sektorn och företagare föreslå representanter för beredningen av vårdreformen före slutet av september. Det egentliga arbetet inleds i oktober–november.

– Först när de riksomfattande riktlinjerna är klara kan vi börja bygga upp social- och hälsovårdsbolag. Friheten att välja definierar de tjänster som bolagen ska erbjuda, påminner Parpo.

I Egentliga Finland spelar datasystemen en väldigt utmanande roll.

– Vi använder oss av flera olika patientdata- och ekonomiförvaltningssystem. Det kommer att dröja länge innan vi kan ta över dem.

Var hittar vi tillräckliga resurser för reformen?

Nådendals stadsdirektör Jouni Mutanen ansåg att målen med vårdreformen är viktiga. Som utmaningar lyfte han fram tryggandet av tjänster i glesbygden och att hitta resurser för reformarbetet.

– Vi behöver flera tiotals experter som arbetar på heltid med reformen. Den som säger annat inser inte hur krävande den kommande förändringen är. Dessutom finns det farhågor om att reformen leder till en osund konkurrens om arbetskraft mellan bolag, privata företag och företagshälsovården i landskapen.

Mutanen ville dock påminna om att reformen, trots sin hotande karaktär, också medför betydande möjligheter.

På vilket sätt får småföretag in en fot i sektorn?

Yrjö Närhinen, verkställande direktör för Terveystalo, bidrog med den privata tjänsteproducentens synvinkel. Han påminde om att vårdreformen innebär en ändring för alla, inte enbart för kommunala aktörer.

– Det finns 16 000 privata företag som producerar social- och hälsovårdstjänster i Finland. Ungefär 15 000 sysselsätter färre än tio personer. Nu är det viktigt att fundera på hurdana möjligheter de små företagen har att träda in på marknaden efter att reformen trätt i kraft.

Närhinen påminde också om att samma regler måste tillämpas på alla aktörer på marknaden.

– Dessutom behöver vi kvalitetsregister som klienterna kan använda sig av då de väljer tjänster.

Organisationernas fina arbete får inte gå till spillo

Barnskyddsorganisationer i Egentliga Finland rf:s verksamhetsledare Miia Hänninen framhävde att organisationerna behöver tydlig information om vad som förväntas av dem i vårdreformen.

– Det finns en risk att organisationssektorn förtvinar. Därför vill jag gärna veta om man i det här projektet är tillräckligt medvetna om hur sårbara organisationerna är?

Hänninen framhäver att yrkespersoner och frivilliga jobbar jämlikt inom organisationsfältet.

– I framtiden kommer frivilligarbetet att spela en allt mer betydande roll när det gäller att generera välfärd. Jag hoppas att arbetet som organisationerna kommit långt med och som gjorts med samhällets pengar inte går till spillo i reformen. Man borde förstå organisationernas viktiga roll som både tjänsteproducenter och främjare av samhälleliga frågor.

Nya verksamhetsmodeller behövs

Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikts ledande överläkare Samuli Saarni betonade att jämfört med andra sjukvårdsdistrikt har Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt kommit längst i vårdreformen med tanke på den specialiserade sjukvården.

Som ett exempel lyfte Saarni fram social- och hälsovårdsideologin i Loimaa och Nystad, där man har skapat en helt ny samarbetsmodell mellan primärhälsovården och den specialiserade sjukvården.

– Patienten blir inte tvungen att byta säng när han eller hon överförs till den specialiserade sjukvården. Patienten får bli kvar på sin plats. Också vårdpersonalen förblir densamma.

Personalens delaktighet i reformen spelar en väldigt viktig roll

Tehy rf:s huvudförtroendeman Kirsti Tuominen påminde om att arbetstagarna ska ges ansvar och resurser för att utveckla sitt eget arbete.

– Vårdreformen är ingen enkel rutinsak, utan det är väldigt viktigt att personalen tas med och engageras. Varje arbetstagare ska känna sig som en del av en värdefull reformhelhet.

Tuominen föreslog att man i Egentliga Finland tar efter Satakunta.

– I Satasote har man fört reformen framåt på ett modigt och engagerande sätt. Jag hoppas att också vi tar tillräckligt många personalrepresentanter med. Antalet representanter uppgår idag till 32, vilket inte räcker till för att representera alla 20 000 arbetstagare i landskapet.

Denna sida finns även på: Finska