Turnén Allihopa2019 nådde 500 personer i Åbo

Arbetsfördelningen mellan kommande vårdcentraler och affärsverk i de nya landskapen börjar klarna. Under turnén Allihopa2019 i Åbo 12.4. fick man ny information.

Totalt 500 personer deltog i de totalt tre infoträffarna om vård- och landskapsreformen, som ordnades 12.4. i Åbo mässcentrum. Maskus förvaltningsdirektör Maija Löfstedt öppnade tillställningen och sa att vidden av reformen beror på vilken synvinkel man har.

– Servicearrangören och betalaren ändrar, men serviceanvändaren är densamma som idag, konstaterade Löfstedt.

Landskapsreformens förändringsdirektör Laura Leppänen berättade att de nya landskapen är tänkta att grundas 1.7.2017. Det innebär att lagarna måste bli färdiga tills dess. Målet är att de nya landskapen inleder verksamheten 1.1.2019.

Ett temporärt förvaltningsorgan bildas och får beslutsfattande rätt när riksdagen godkänner lagen.

Vårdcentraler är inte som dagens hälsocentraler

Vårdreformens förändringsdirektör Antti Parpo berättade om de kommande social- och hälsocentralernas (vårdcentralernas) roll. De grundas år 2019 och koncentrerar sig på kortvarig vård både inom hälso- och socialvård.

– Om kunden behöver mera vård skickas personen till landskapets affärsverk, där man gör myndighetsbeslut om vilken service han eller hon får. Alternativen är personlig budget eller kundsedel. Här behövs kompetenta experter som bestämmer vem som får vilka tjänster, berättade Parpo.

Vårdcentralen är inte lik den nuvarande hälsovårdscentralen, utan dess roll ändrar märkbart.

Sjukvårdsdistrikets direktör Leena Setälä presenterade en rätt färdig katalog över vilken service vårdcentralen producerar och vilken affärsverket, som finansieras med offentliga medel.

– Mottagningar finns i vårdcentralen: läkare och skötare undersöker och sköter vanliga sjukdomar där. Här får man också kortvarig socialservice. Vårdcentralen använder ingen märkbar offentlig makt och gör inga myndighetsbeslut, analyserar Setälä.

Landskapets affärsverk sköter följande uppdrag: jourverksamhet, första hjälp, centralsjukhus, närsjukhus, rådgivning, tjänster för handikappade och krävande socialtjänster. 

Parpo och Setälä är oroade över de många kund- och patientsystemen inom vården, det tar lång tid att förena dem. Nationell draghjälp saknas också.

TE-tjänster blir tillväxttjänster

Också arbetsmarknadstjänsterna ändrar de kommande åren. Arbets- och näringslivstjänster och företagstjänster förenas under det nya namnet tillväxtjänster. I framtiden köps tjänsterna till stor del av företag, men om behövlig service inte finns på marknaden kan landskapet producera den själv. Direktören för Egentliga Finlands TE-byrå Kjell Henrichson konstaterade att nättjänsterna kommer att öka och man skapar ett arbetsmarknadstorg på webben, där olika parter möts och hittar nya stigar.

För personalen innebär reformen stora möjligheter, men många är samtidigt osäkra. Ändå söker man inte effektivitet genom att minska på personalen, bedyrar både Nådendals personalchef Laura Saurama och Egentliga Finlands NTM-centrals överdirektör Kimmo Puolitaival.

Puolitaival uppmanar personalen att upprätthålla sitt kunnande - reformen kan även ge möjligheter att avancera. Samarbetsförhandlingarna i de reformerande organisationerna hålls före september 2018.

Text och foto: Suvi Vainio

Denna sida finns även på: Finska