I framtiden tävlar man om klienterna med högklassig vård

Enligt gällande planer registrerar sig klienten hos valfri social- och hälsocentral som erbjuder viss basservice för minst ett halvt år.

I Egentliga Finland påverkar vårdreformen vardagen för såväl invånarna i 27 kommuner som över 20 000 anställda inom social- och hälsovården. Det hetaste samtalsämnet är för tillfället valfriheten som man ännu inte tog ställning till i lagpaketet om vårdreformen som lades fram i somras. Beslutet om valfrihet fattas senare i år, troligen i november.

– För närvarande ser det ut som om klienten registrerar sig hos valfri social- och hälsocentral som erbjuder viss basservice för minst ett halvt år. Social- och hälsocentralen kunde upprätthållas av ett bolag eller en organisation som är i offentlig eller privat ägo. Servicen skulle dock alltid vara offentligt styrd och finansierad, berättar Antti Parpo.

Konkurrens med hjälp av högklassig vård

Tanken är att landskapen betalar ut en behovsstandardiserad fast avgift till de social- och hälsocentraler som omfattas av valfriheten på basis av deras klientmängder. På så sätt rör sig pengarna där klienten rör sig. Ersättningen är lika stor för alla serviceproducenter, vilket leder till att social- och hälsocentralerna konkurrerar med kvalitet i stället för pris.

Enligt Parpo är valfriheten en så stor fråga att det tills vidare är svårt att säga vilken lösning man kommer fram till. Exempelvis inom skol- eller företagshälsovården lyckas valfriheten nödvändigtvis inte.

– Jag anser att skolhälsovården ska ordnas på samma sätt som den ordnas i dag. Också när det gäller företagshälsovården kan valfriheten leda till ändringar: är alla arbetsgivare villiga att betala för företagshälsovården då arbetstagaren har möjlighet att välja sin egen social- och hälsocentral, funderar Parpo.

I fråga om äldreomsorgen har riktlinjer ännu inte dragits upp, men Parpo ser systemet med servicesedlar som det mest sannolika alternativet.

– Servicesedelsystemet skulle upprättas så att klienten betalar ett visst pris för en tjänst och landskapet betalar ut ett visst belopp till serviceproducenten. På så sätt fastställer serviceproducenterna själva vem som kan producera boendeservicen för äldre till beloppet i fråga.

Vården på social- och hälsocentralerna bör grunda sig på behov

Som fördelar med vårdreformen ser Parpo utan tvekan en bättre och jämlikare tillgång till tjänster. Dessutom tycker Parpo att konkurrensen om vem som betjänar klienterna på bästa sätt inte är en dålig sak. Om patienternas valfrihet genomförs på ett lyckat sätt är det möjligt att sänka kostnaderna.

Som en utmaning nämner Parpo styrningen av hur fortsatta tjänster används, dvs. den specialiserade sjukvården och andra tjänster som inte ingår i social- och hälsocentralens tjänsteutbud. Social- och hälsocentralen kan inte vara en remissmaskin som skickar klienter vidare till fortsatt vård endast efter deras egna önskemål.

– Var och en av oss förstår att vården på social- och hälsocentralen inte kan bygga på önskemål. För att verksamheten ska vara ekonomiskt hållbar måste fokus ligga på klientens servicebehov, och om det är möjligt att realisera önskemål utöver servicebehovet, så är det ju bra.

Därtill kräver bolagiseringen av den offentliga serviceproduktionen en stor kraftinsats.

– Att bilda ett bolag kräver tid och arbete. Gemensamma datasystem finns inte ännu och det är omöjligt att koppla samman de nuvarande datasystemen, påminner Parpo.

Denna sida finns även på: Finska