Kommunikationen skapar landskapets roll i samhället och stöder demokratin

”Jag förstår ingenting om den här landskapsgrejen. Ingen har berättat något. Allt bestäms av en liten krets. Ingen lyssnar. Röstar jag i landskapsvalet - verkligen inte. Vad röstar man ens om?”

Dessa kommentarer blir allt vanligare om vi inte satsar på kommunikationen i en såhär omfattande reform. Kommunikationen är nyckeln till förändringsledarskap, fungerande tjänster, förtroende och växelverkan. Kommunikationen spelar en viktig roll för att demokratin ska förverkligas.

En kunnigt, uthålligt och kreativt nätverk av landskapskommunikatörer utvecklar kommunikationen om landskaps- och vårdreformen och bygger de nya landskapens kommunikation. Men listan är lång, vi är få, och varje dag ökar vår insikt om kommunikationens betydelse för att reformen ska lyckas.

De flesta landskap har i dag 1-2 kommunikatörer i regormberedningen. Egentliga Finland, där det kommande landskapet sysselsätter23 000 personer, har 2 kommunikatörer och 2 deltidsanställda webbkommunikatörer.

Reformen överför uppgifter från 190 ansvarsmyndigheter till 18 landskap, och 220 000 personer byter arbetsgivare. Detta väcker oro och mängder av frågor. Personalen måste informeras regelbundet och man måste lyssna på dem. Förmännen är den viktigaste kommunikationskanalen för många - de behöver stöd och utbildning.

Landskapsreformen omvälver medborgarnas basservice. Vi måste informera 447 000 invånare i Egentliga Finland om var tjänsterna finns i framtiden, från jour och tandläkare till sysselsättningstjänster och landsbygdsstöd. Vi står inför ett massivt kommunikationsuppdrag eftersom alla målgrupper måste nås. Alla kanaler och metoder måste tas i bruk på ett kreativt sätt.

De nya landskapen söker sin plats i samhället, de skapar sin identitet och image, de definierar sina strategiska mål och vill locka arbetstagare. Fungerande kommunikation hjälper att uppnå målen.

Landskapsvalet är en stor kommunikativ utmaning, eftersom landskap är okända begrepp. Medborgarna måste informeras om vad landskapet är, vad det beslutar om, vilka tjänster det erbjuder och hur den egna rösten påverkar.

Följderna för demokratin är allvarliga om människorna inte röstar.

Landskapet behöver lättillgängliga webbtjänster där servicekedjorna fungerar smidigt. E-tjänsterna utvecklas hela tiden och kommunikationen hjälper att göra dem tillgängliga och användarvänliga.

Vi står inför något så stort och mångfacetterat att det lönar sig att ta lärdom av andra. I Sverige har landstingen varit verksamma sedan 1990-talet, och jag frågade dem hur de sköter kommunikationen och marknadsföringen. Jag lärde mig mycket men här lyfter jag fram en sak - resurserna.

Hur många kommunikatörer tror ni att landstinget i Kalmar län med 7 200 anställda har? Svaret är 23.

Hur många har landskapet Skåne med 35 000 anställda? 100 kommunikatörer.

Och det största landstinget, Västra Götalandsregion med 53 000 anställda? 120 kommunikatörer.

De svenska landstingen sköter färre uppgifter än våra landskap: de sköter varken sysselsättningssektorn, socialservicen eller räddningsväsendet.

Förändring är kommunikation. Ledarskap är kommunikation. Har vi också insett detta?

Jessica Ålgars

Ansvarig kommunikatör för vård- och landskapsreformen i Egentliga Finland.

"Följderna för demokratin är allvarliga om människorna inte röstar."