Den politiska styrgruppen behandlade reformens tidtabell, digitala tjänster och informationsledning

Den politiska styrgruppen möttes 22.10 och då gick igenom läget och det uppsatta tidsschemat för vård- och landskapsreformen på riksnivå.

  • Trycket är hårt och riksdagens social- och hälsovårdsutskott har möten långt in på kvällarna. Det är omöjligt för mig att förutspå om utskottet hinner behandla det omfattande lagpaketet inom utsatt tid. Vi är dock inställda på att komma i mål med lagpaketen under denna riksdagsperiod, säger ordföranden för den politiska styrgruppen Ilkka Kanerva.

Förändringsdirektören för landskapsreformen Laura Leppänen redogjorde för den översikt som finansministeriet har gjort om läget i de olika landskapen. Det framgår av översikten att vi har valt en realistisk väg i Egentliga Finland i och med att vi har övervägt noggrant vad det lönar sig att göra utan beslutsfattande organ och gällande lagstiftning. För vissa teman är ljuset grönt i Egentliga Finland, medan ljuset för en del teman fortfarande är gult.

  • I det här skedet utbildar vi till exempel inte personal till nya uppgifter. Men vi informerar vår personal regelbundet om hur reformen framskrider, berättar Leppänen.

Om riksdagen godkänner lagarna senast i februari 2019, hålls det val hösten 2019 och landskapen (åtminstone de större landskapen) skulle då inleda sin verksamhet 2022. Om reformen flyttas över till följande regering, kan landskapen inleda sin verksamhet tidigast 2023.

  • I vilket fall som helst får följande regering ta itu med arbetet med beslut och justeringar, betonar Leppänen.

Samarbetsavtalen för förändringsorganisationens personal gäller till utgången av detta år. Tyngdpunkten har under hela hösten legat vid att utveckla innehåll och verksamheter, inte på att bereda förvaltningsstrukturer.

 Applikationen Vården i min ficka väcker stort intresse

Även för tjänsterna inom social- och hälsovård ligger tyngdpunkten vid utveckling av innehåll, säger förändringsdirektören för social- och hälsovård Antti Parpo. Systemet för organisering av social- och hälsovårdstjänster i landskapet har beskrivits i en handbok som utgör grunden för fortsatt utveckling.

  • Samtidigt som vi bereder organiseringen av social- och hälsovården och bolagiseringen av företagshälsovården bearbetar vi även spetsteman såsom jour, missbrukarvård, mental hälsa, familjetjänster och äldreomsorg. Viktiga teman är även välfärd och it, säger Parpo.

I Egentliga Finland uppgår it-finansieringen till 4,7 miljoner euro; med denna summa kan vi harmonisera patientdatasystem och utveckla informationsledning. Digitala tjänster utvecklas i området med specialansvar (ERVA) vid västra kusten med den kommande applikationen Vården i min ficka.

  • De otaliga tjänsterna inom social- och hälsovårdm nu utspridda som en flock sparvar, samlas ihop i applikationen. Applikationen utnyttjar moderna verktyg såsom chat och videosamtal, även kundernas möjligheter till att ta hand om sig själva med hjälp av digitala tjänster utvecklas vidare, säger Parpo.

Den politiska styrgruppen berömde det arbete som gjorts i landskapet i syfte att harmonisera servicekriterierna och utnyttja digitala möjligheter utan att glömma telefontjänsterna. Även informationssäkerheten ska beaktas.

Vårdsektorn leds inte av någon - informationsledning och samarbete krävs

I framtiden krävs faktabaserat ledarskap även inom den offentliga sektorn, betonade Antti Parpo. För tillfället förvaltar både Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt och Åbo stad över sina egna informationsresurser, men det finns ingen samlad informationsresurs eller databas.

  • Social- och hälsovårdssektorn leds med bristfällig information. Det är ingen som styr eller bedömer helheten, utan ledarskapet styrs utifrån organisationerna och baserar sig inte alltid på data eller fakta, hävdar Parpo.

Det behövs informationsledning i landskapet för att kunna styra systemet och möjliggöra servicehandledning. Även kunderna har rätt till information om sig själva. För att kunna nå informationsledning, behövs tillräckligt med kvalitativa data om olika teman. Inom den privata sektorn utnyttjas redan artificiell intelligens och algoritmer, men detta är inte fallet inom den offentliga sektorn. Utvecklingen går framåt med stormsteg och enligt Parpo bör även den offentliga sektorn vakna till att se möjligheterna.

Antti Parpo föreslår ett konsortium på landskapsnivå mellan Åbo stad, Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt och Åbo universitet, som kunde utvidgas med tiden. Förhandlingarna har nyligen inletts.

Samarbetet mellan stat, landskap och kommuner ökar i sysselsättningstjänster

Överdirektören för arbets- och näringsbyrån Kjell Henrichson redogjorde för reformen av tillväxttjänster som utgör en del av landskapsreformen. Namnet för reformen kommer att ändras.

  • Sysselsättnings- och företagartjänster integreras allt mera ihop med varandra och länkas till social- och hälsovård. Vi kommer att utnyttja digitalisering och artificiell intelligens även inom denna sektor. Dialogen mellan stat, område och kommuner fortsätter och förstärks, säger Henrichson.

I Egentliga Finland förde arbets- och näringsbyrån och kommunerna s.k. samtal om marknaden i somras och under samtalen gick parterna igenom arbetsfördelningen. Man försöker hitta nya former av tjänster inom ett pilotprojekt för tillväxttjänster i Egentliga Finland. Inom pilotprojektet samarbetar arbets- och näringsbyrån, kommunerna och Fpa.

Hur stark är statens styrande roll gentemot landskapen?

Har beslutsfattare som utses genom landskapsval någon verklig självstyrelse och beslutanderätt?

Enligt regeringens proposition (RP 15/2017) är landskapsfullmäktige landskapens högsta beslutande organ som fattar de viktigaste besluten som gäller landskapen och verksamheten i dem. Landskapsfullmäktige i Egentliga Finland kommer att ha 79 fullmäktigeledamöter.

Landskapsfullmäktige sätter upp målsättningarna för landskapet och dess verksamhet i landskapsstrategin. Landskapsfullmäktige sätter upp ledningssystemet för landskapet och utser de ledande tjänsteinnehavarna. Landskapsfullmäktige beslutar om landskapets budget och ekonomiplan samt om principerna för ägarstyrning och om koncernanvisningarna. Likaså fattar landskapsfullmäktige beslut om principerna för skötseln av tillgångarna och placeringsverksamheten, grunderna för den interna kontrollen och riskhantering samt de allmänna grunderna för de avgifter som tas ut för tjänster och andra prestationer. Landskapsfullmäktige beslutar även om samarbete med kommunerna och andra landskap samt om överföring av personal från kommunerna till landskapet. Enligt regeringens proposition grundar sig landskapens finansiering på statlig finansiering, landskapen har ingen beskattningsrätt, men det är landskapet som fattar beslut om allokeringen av den statliga finansieringen.

Ifall du själv vill ställa en fråga kan du i första hand sända ett privat meddelande via vår Facebook-sida: https://www.facebook.com/kimpassaallihopa/

DETTA KAN OCKSÅ INTRESSERA

Mats Brommels betonade ansvaret för den egna hälsan på vårddebatt i Åbo

Professor Mats Brommels, mannen bakom valfrihetsmodellen, och övriga panelister diskuterade vårdreformen och vård på svenska i Åbo.

En givande paneldebatt om vårdreformen ordnades på svenska av Åbo läkarförening, med anledning av föreningens 160-års jubileum. Ett 50-tal åhörare fanns på plats för att höra de kunniga talarna debattera vårdreformen och vård på svenska.

Åbo läkarförenings ordförande Outi Lahdenperä hälsade välkommen och presenterade ”mannen bakom vårdens valfrihetsmodell”, professor Mats Brommels från Karolinska institutet i Stockholm. Brommels betonade i sitt anförande fördelarna med valfrihet ur individens synvinkel och hur modellen ökar individens eget ansvar och rätt att bestämma om sin hälsa. Mats Brommels lyfte även fram digitaliseringens möjligheter.

I paneldebatten medverkade förutom professor Brommels Jesper Ekelund, verksamhetsområdeschef för psykiatri vid ÅUCS; Sandra Bergqvist teamledare för svenska teamet vid Finlands kommunförbund rf; Kimitoöns kommundirektör Anneli Pahta samt ordförande för vårdnämnden i Korsholm, överläkare emeritus Michael Luther. Som moderator för debatten fungerade Jessica Ålgars-Åkerholm, kommunikationschef vid Egentliga Finlands vård- och landskapsreform.

Kan digitalisering ge bättre vård på svenska?

Frågor som aktivt diskuterades var svensk vård, valfrihet, vårdreformens hot och möjlgiheter, hur mycket vård på svenska vi kan kräva och digitaliseringens möjligheter att erbjuda bättre vård på svenska i framtiden.

Publiken, som till största delen bestod av läkare, kommenterade och frågade aktivt. Även mediernas representaner fanns på plats. Panelisterna och publiken fick också svara JA eller NEJ på vissa direkta frågor, vilket inte var någon speciellt uppgift i en mångfacetterad helhet.

  • Åbo läkarförening är synnerligen nöjd med hur kvällen förlöpte och vill varmt tacka professor Brommels, alla panelisterna samt moderator Jessica för att smidigt och proffsigt ha styrt diskussionen, säger Emma Luther-Tontasse, viceordförande i Åbo läkarförening.

 Paneldebatten ordnades 14.9. 2018 vid ÅUCS.

Artikeln är skriven av Emma Luther-Tontasse, viceordförande, Åbo läkarförening rf

Tillsammans gör vi mera − vi har samlat de bästa pärlorna av vårt samarbete Kimpassa-Allihopa

Vid beredning av vård- och landskapsreformen i Egentliga Finland har många frågor behandlats ur ett nytt perspektiv. Vi har fått goda resultat genom samarbete över kommun- och organisationsgränserna genom att föra samman sakkunniga som har visioner och en stark vilja att utveckla tjänster och utöka välfärden bland invånarna i landskapet.

Vård- och landskapsreformen har beretts aktivt i Egentliga Finland och det finns en god beredskap i landskapet att ta itu med det praktiska arbetet genast efter att de lagar som möjliggör vård- och landskapsreformen godkänns i riksdagen. Under hösten 2018 ligger fokus på utvecklingen av verksamheterna över organisationsgränser och inte på organisationsstrukturerna eller organisationsmodellen.

  • Alla parter har en gemensam syn om att reformerna behövs. Det arbete som vi gjort hittills och de nya samarbetsmodeller som utvecklats är till nytta i vilket fall som helst, inget går till spillo, försäkrar förändringsdirektören Laura Leppänen.

Alla resultat som vi nått hittills inom vårt reformarbete Kimpassa-Allihopa har nu samlats till ett infopaket. Paketet finns tillgängligt på finska och på svenska. Vi redogör för de nya samarbetsformerna och integrationen av tjänster – det arbete som oberoende av landskapsreformen lönar sig i syfte att göra tjänsterna bättre och mera enhetliga för alla som bor i landskapet.

Infopaketet har uppgjorts med tanke på intressentgrupperna för förändringsorganisationen Kimpassa-Allihopa och för andra aktörer som är intresserade av nuläget för vård- och landskapsreformen i Egentliga Finland.

Vi fortsätter vår aktiva information och kommunikation om förändringen på vår webbplats https://kimpassa-allihopa.fi/ och på våra kanaler på sociala medier Facebook, Twitter, Youtube och LinkedIn.

Tillsammans gör vi mera!