Landskapsreformens nutidsrapport blev färdig

Egentliga Finlands landskapsreforms nuläge beskrivs i en färsk rapport (på finska). I den skildras vilka uppgifter som föreslås överföras till det nya landskapet år 2019. I rapporten behandlas inte social- och hälsovårdens helhet.

I rapporten skildras enligt nuläget de uppgifter som flyttar till landskapen, personresurser och finansieringsinstrument, samt hur dessa uppgifterna styrs i nuläget, samarbete över landskapsgränser och länkar till övriga uppgiftshelheter.

Till landskapet flyttar i början av år 2019 totalt cirka 1400 personarbetsår, enligt värderingen gjord på basis av år 2016.

I landskapsreformen överlåter följande organisationer uppgifter och personal: Egentliga Finlands NTM-central och TE-byrå, Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland, Egentliga Finlands räddningsverk, Egentliga Finlands förbund och landskapets kommuner.

 

Egentliga Finlands särdrag har beaktats i landskapsreformens lagpaket

Strax före julen offentliggjorde Juha Sipiläs regering de ändringar som på basis av remissrundan har gjorts i landskapslagen, lagen om social- och hälsovårdens ordnande, lagen som gäller hur reformen träder i kraft och landskapens finansieringslag.

På basis av remissrundan har man nu ändrat kriterierna för hur den statliga finansieringen fördelas.

-          De för Egentliga Finland viktiga skärgårdsförhållandena och tvåspråkigheten har lagts till. När lagpaketen var på remiss hade dessa kriterier helt lämnats bort, säger landskapsreformens förändringsdirektör Laura Leppänen.

Nu har man även ändrat lagförslagen, så att kommunernas rätt att bestämma om sin inkomstskattesats bara begränsas under det år reformen träder i kraft. År 2019 skärs alla kommuners skattesats ned med 12,51 procentenheter. Efter det får kommunerna besluta om sin skattesats utan begränsningar.

-          Man har också lyssnat på kommunernas oro som gäller egendomsfrågor. Speciellt fastigheter och den mark de står på har väckt diskussion, säger Leppänen.

Demokratisk styrning i affärsverk

Regeringen har även lyssnat på kritisk respons om landskapens serviceinrättningar. Serviceinrättningarna har ändrats till affärsverk, som är en del av landskapet. I denna modell är den demokratiska styrningen starkare och landskapens möjligheter att styra verksamheten bättre.

Också räddningsväsendet definieras inom landskapsreformen. I fortsättningen har alla 18 landskap ett eget räddningsverk och landskapen arrangerar akutvården i sin region. Det innebär att räddningsverken fortsättningsvis kan arrangera akutvårdstjänster åt hälsovården.

Tanken är att regeringens förslag till slutgiltigt lagpaket överlämnas till riksdagen i januari.

-          Som stöd för den regionala beredningen väntar vi på följande lagpaket, som förtydligar landskapens uppgifter.  Också arbetsfördelningen mellan landskap och kommuner vore bra att veta, speciellt vad gäller tillväxttjänster. Detta är en central fråga när vi bereder reformen, konstaterar Laura Leppänen.

Detta kan även intressera

Den politiska styrgruppen godkände landskapsreformens beredningsgrupper

Den politiska styrgruppen bestyrkte landskapsreformens beredningsgruppers sammansättning på sitt möte 19.12.2016.

Du hittar landskapsreformens beredningsgruppers medlemmar, ordförande och kontaktuppgifter här, genom att klicka på olika arbetsgrupper.

Dessutom behandlade den politiska styrgruppen budgeten för vårdreformens beredning (fram till 30.6.2016) och beslöt att sända den till kommunerna för att godkännas.

 

Detta kan också intressera dig

Omfattande valfrihet inom vården – arbetsamt år väntar i Egentliga Finland

Antti Parpo

Finlands regering publicerade 21.12.2016 lagutkasten om valfrihet i social- och hälsovårdsservicen. Enligt lagutkasten kommer valfriheten att bli omfattande. Det betyder att kunden i fortsättningen får välja serviceproducent för social- och hälsovården.

 - Kunden väljer alltså var han eller hon vill besöka läkaren eller få socialtjänster. Kunden har också rätt att välja den serviceproducent som ger långsiktig service till exempel på basis av handikapp eller ålderdom. På lång sikt omfattar enligt lagutkasten valfriheten också krävande vård,  berättar Egentliga Finlands förändringsdirektör för vårdreformen Antti Parpo.

Serviceanvändaren har skäl att minnas att valfriheten inte i framtiden är gränslös. Landskapet definierar vilka tjänster som är valfria samt tjänsternas antal och kvalitet. På det viset kan man trygga att den offentliga sektorns resurser räcker för att finansiera social- och hälsovården.

Lagutkasten som regeringen har publicerat gör vårdreformens beredning i landskapen tydligare.

 - I Egentliga Finland har vi medvetet inte börjat planera framtidens serviceproduktion denna höst, eftersom det hittills varit oklart vilka villkor som gäller i lagstiftningen. Tack vare lagutkasten har vi nu en grund att stå på, säger Antti Parpo.

Nu konkretiseras vårdreformens beredning och man kan enligt Parpo vänta sig en arbetsam framtid.  Redan nu vet man att det finns en massa att ureda och utveckla.

 - Vi ska ändå inte bryta samman av arbetsbördan. I en nära framtid mäts beredningsapparaturens viljestyrka och kraft i vårt landskap. Serviceanvändarna ska veta att denna viljestyrka och kraft nog räcker till. Vi som bereder reformen är förpliktade att sträva efter det bästa möjliga, inom de lagmässiga ramar vi har fått. Jag tror på att slutresultatet blir bra!

 

Detta kan också intressera dig

Bättre vård i skärgården – Nagus utökade ambulanstjänst består

Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikts och Pargas stads pilotförsök med ambulansverksamheten som en tilläggstjänst i Nagu blir permanent från och med november. Ambulanspersonalen tar emot patienter utanför tjänstetid om uppgifterna inom akutvården tillåter.

– Erfarenheterna från sommarens pilotperiod och responsen har varit positiva och därför kommer vi att göra verksamheten permanent, säger överläkare Timo Iirola från affärsverket för akutvård och jour.

Sjukvårdsdistriktet och Pargas stad inledde pilotförsöket i början av juni och meningen var att försöket skulle pågå till slutet av oktober, men till nagubornas, korpobornas och houtskärsbornas stora glädje beslutade man att göra verksamheten permanent.

– Det finns beställning för den här typen av verksamhet. Patienten behöver inte alltid transporteras ända till Åbo om patienten kan vårdas närmare. Människorna sparar tid och samhället pengar, säger Iirola.

Överläkare Iirola ansvarar för sjuktransporterna i Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt.

– Det hör till min uppgift att hålla de 34 ambulanserna i landskapet i rörelse. Antalet uppdrag inom den prehospitala akutsjukvården har ökat år för år och vi befinner oss vid den övre gränsen av våra resurser. Ändå är denna tilläggstjänst med Naguambulansen väl motiverad. Ambulanspersonalen sköter patienter med akuta sjukvårdsbehov som hör till hälsovårdarens mottagning under tiden hälsostationerna har stängt. Verksamhetsområdet i Pargas är Nagu och Korpo. Också houtskärsborna får vård, men de ska först komma till Korpo.

–  Inom sjuktransporterna har man motsvarande verksamhet i Finland förutom i Nagu bland annat i Lappland, Östra Finland och i Lahtisregionen, berättar Iirola. Han betonar att ambulanspersonalen alltid sköter den prehospitala akutsjukvården i första hand och akutvårdarnas mottagning av patienter kommer i andra hand. Man kan inte heller köra från Nagu till Houtskär på grund av färjtrafiken för då skulle insatstiden för akutvårdens uppdrag bli för lång.

Patienterna kan få vård nära

Akutvårdarna Kati Lehtimäki och Silja Hongisto som jobbar i Naguambulansen EVS 5213 är nöjda med sitt utvidgade uppgiftsfält.

– Vid sidan av jour har vi nu meningsfulla tilläggsuppgifter. För patienterna spelar tidsbesparingen och lättheten en stor roll, de får vård här ute i skärgården, säger Lehtimäki.

Då hälsostationerna har öppet kan akutvårdarna vid behov hjälpa sjukvårdspersonalen på hälsostationen till exempel i att sy sår, om läkaren inte är på plats. Patienten ska ändå ta kontakt med samjourens telefonrådgivning i Åbo. Telefonrådgivningen bedömer patientens behov av vård och ifall patienten kan vårdas på akutvårdarnas mottagning.

– Ambulanspersonalen konsulterar vid behov läkare antingen per telefon eller med hjälp av bildkonsultation, förklarar Silja Hongisto.

– I själva verket har vi noggranna anvisningar när vi ska vara i kontakt med läkaren, tillägger Lehtimäki.

Personalen i Naguambulansen betjänar både dem som bor i skärgården och dem som är på besök i skärgården. Under den gångna sommaren besöktes akutvårdarnas mottagning av ett femtiotal patienter. De flesta patienter kom till mottagningen med anledning av olika sår, urinvägsinfektioner och små brännskador.

Personalen i Naguambulansen består av sammanlagt 10 personer och det är den personalstyrka som krävs för en verksamhet dygnet runt. Personalen har fått fortbildning på olika utbildningar och akutvårdarna har kunnat praktisera vid ÅUCS.

– Vår ambulans är bättre utrustad och har ett större läkemedelsförråd jämfört med vanliga ambulanser på grund av denna mottagningsverksamhet, sammanfattar Lehtimäki.

 

 

 

Detta kan också intressera dig: