”Personalen ska tas med i reformen”

Under minister Rehulas landskapsturné lade olika aktörer fram sina tankar om social- och hälsovårdsreformen: den privata sektorn och organisationssektorn ska tas med i reformarbetet, personalens kompetens ska utnyttjas och datasystemen måste fås i skick.

Datasystemen orsakar utmaningar i Egentliga Finland

Enligt förändringsdirektören för social- och hälsovårdsreformen i Egentliga Finland, Antti Parpo, har man bett kommuner, samkommuner, övriga organisationer inom den offentliga sektorn, fackorganisationer, aktörer inom tredje sektorn och företagare föreslå representanter för beredningen av vårdreformen före slutet av september. Det egentliga arbetet inleds i oktober–november.

– Först när de riksomfattande riktlinjerna är klara kan vi börja bygga upp social- och hälsovårdsbolag. Friheten att välja definierar de tjänster som bolagen ska erbjuda, påminner Parpo.

I Egentliga Finland spelar datasystemen en väldigt utmanande roll.

– Vi använder oss av flera olika patientdata- och ekonomiförvaltningssystem. Det kommer att dröja länge innan vi kan ta över dem.

Var hittar vi tillräckliga resurser för reformen?

Nådendals stadsdirektör Jouni Mutanen ansåg att målen med vårdreformen är viktiga. Som utmaningar lyfte han fram tryggandet av tjänster i glesbygden och att hitta resurser för reformarbetet.

– Vi behöver flera tiotals experter som arbetar på heltid med reformen. Den som säger annat inser inte hur krävande den kommande förändringen är. Dessutom finns det farhågor om att reformen leder till en osund konkurrens om arbetskraft mellan bolag, privata företag och företagshälsovården i landskapen.

Mutanen ville dock påminna om att reformen, trots sin hotande karaktär, också medför betydande möjligheter.

På vilket sätt får småföretag in en fot i sektorn?

Yrjö Närhinen, verkställande direktör för Terveystalo, bidrog med den privata tjänsteproducentens synvinkel. Han påminde om att vårdreformen innebär en ändring för alla, inte enbart för kommunala aktörer.

– Det finns 16 000 privata företag som producerar social- och hälsovårdstjänster i Finland. Ungefär 15 000 sysselsätter färre än tio personer. Nu är det viktigt att fundera på hurdana möjligheter de små företagen har att träda in på marknaden efter att reformen trätt i kraft.

Närhinen påminde också om att samma regler måste tillämpas på alla aktörer på marknaden.

– Dessutom behöver vi kvalitetsregister som klienterna kan använda sig av då de väljer tjänster.

Organisationernas fina arbete får inte gå till spillo

Barnskyddsorganisationer i Egentliga Finland rf:s verksamhetsledare Miia Hänninen framhävde att organisationerna behöver tydlig information om vad som förväntas av dem i vårdreformen.

– Det finns en risk att organisationssektorn förtvinar. Därför vill jag gärna veta om man i det här projektet är tillräckligt medvetna om hur sårbara organisationerna är?

Hänninen framhäver att yrkespersoner och frivilliga jobbar jämlikt inom organisationsfältet.

– I framtiden kommer frivilligarbetet att spela en allt mer betydande roll när det gäller att generera välfärd. Jag hoppas att arbetet som organisationerna kommit långt med och som gjorts med samhällets pengar inte går till spillo i reformen. Man borde förstå organisationernas viktiga roll som både tjänsteproducenter och främjare av samhälleliga frågor.

Nya verksamhetsmodeller behövs

Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikts ledande överläkare Samuli Saarni betonade att jämfört med andra sjukvårdsdistrikt har Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt kommit längst i vårdreformen med tanke på den specialiserade sjukvården.

Som ett exempel lyfte Saarni fram social- och hälsovårdsideologin i Loimaa och Nystad, där man har skapat en helt ny samarbetsmodell mellan primärhälsovården och den specialiserade sjukvården.

– Patienten blir inte tvungen att byta säng när han eller hon överförs till den specialiserade sjukvården. Patienten får bli kvar på sin plats. Också vårdpersonalen förblir densamma.

Personalens delaktighet i reformen spelar en väldigt viktig roll

Tehy rf:s huvudförtroendeman Kirsti Tuominen påminde om att arbetstagarna ska ges ansvar och resurser för att utveckla sitt eget arbete.

– Vårdreformen är ingen enkel rutinsak, utan det är väldigt viktigt att personalen tas med och engageras. Varje arbetstagare ska känna sig som en del av en värdefull reformhelhet.

Tuominen föreslog att man i Egentliga Finland tar efter Satakunta.

– I Satasote har man fört reformen framåt på ett modigt och engagerande sätt. Jag hoppas att också vi tar tillräckligt många personalrepresentanter med. Antalet representanter uppgår idag till 32, vilket inte räcker till för att representera alla 20 000 arbetstagare i landskapet.

Rehula: En hel generation behövs för social- och hälsovårdsreformen

Minister Juha Rehula besökte Egentliga Finland den 7 september för att berätta om läget för social- och hälsovårdsreformen. Han påminde om att informationens rörlighet är en av hörnstenarna i reformen. ”Vi är inne på år 2016 och vissa ställen skickar fortfarande patientuppgifter per fax från ett ställe till ett annat”.

Minister Rehula påpekade att vårdreformen inte blir klar på en viss dag, utan att utvecklingsarbetet kommer att dröja länge.

– Vi kommer sannolikt att behöva en hel generation för att genomföra förändringen. Men vi behöver ett visst datum (den 1 januari 2019) då grunden för reformen ska vara klar. I själva verket är vi närmare vårdreformen först i det skede då socialarbetarna och läkarna börjar tala om klienter och patienter på samma språk, konkretiserade Rehula.

Rehula sammanfattade vårdreformen i två kärnfrågor. I den nya modellen är social- och hälsovårdstjänsterna integrerade.

– Dessutom bygger vi som bäst upp ett servicesystem som är oberoende av kommungränserna. Redan om en enda stad har reserverat en enda euro för nuvarande social- och hälsovårdsutgifter i sin budget för 2019, har något gått fel. Nu bygger vi upp en modell där integrationen kretsar kring människan, och tjänsterna måste byggas därefter.

Omöjligt att förutspå digitaliseringens betydelse

Rehula påminner om att en av hörnstenarna i social- och hälsovårdsreformen är hur informationen rör sig från ett ställe till ett annat.

– Vi är inne på år 2016 och vissa ställen skickar fortfarande patientuppgifter per fax från ett ställe till ett annat. Det finns situationer där patienten först förs med ambulans till ett kretssjukhus och får där med sig en mapp innan transporten fortsätter vidare till universitetssjukhuset, konstaterar Rehula.

Enligt ministern närmar vi oss en situation där olika datasystem kan kommunicera med varandra. Till exempel ger tjänsten Mina Kanta ett smakprov på vad digitaliseringen kan erbjuda oss finländare i framtiden.

– Vi kan förutse servicebehovet för kommande årtionden. Det kan enkelt räknas ut. Men det är omöjligt att förutse på vilket sätt digitaliseringen kommer att revolutionera hela social- och hälsovården.

Tjänsterna utgår från klienten, landskapet en stark värd

I fortsättningen kommer landskapet att ansvara för att social- och hälsovårdstjänsterna har anpassats till varandra och att de genomförs nära invånarna i enlighet med befolkningens behov.

– Reformen genomförs för att tjänsterna ska bli smidigare och invånarna mer välmående, för att vi ska få ordning på ekonomin och för att säkerställa att mängden yrkespersoner räcker till. Hållbarbetsgapet minskar med 3 miljarder euro fram till slutet av 2029. Med hjälp av det tryggar vi den framtida social- och hälsovården, sammanfattade Rehula.

Lagpaketet om vårdreformen är på remiss fram till årsskiftet. Rehula uppmanade alla att komma med kommentarer till lagpaketet, trots att sådana inte särskilt skulle ha efterfrågats.

– Jag lovar att personligen läsa varje meddelande som ni skickar angående lagpaketet. Var och en får uttrycka sin personliga åsikt, men jag hoppas att Egentliga Finland också kommer med gemensam respons. Invånarna, dvs. de som använder social- och hälsovårdstjänsterna, måste också ges tillfälle att bli hörda.

Rehula konstaterade vidare att Egentliga Finland genomsyras av framåtanda. Han tackade förändringsdirektör Antti Parpo för den öppna diskussionen som förts med politiska beslutsfattare.

Sinua saattaa kiinnostaa myös