Kärnan i social- och hälsovårdsreformen är klientens valfrihet

Organisationen som bereder social- och hälsovårdsreformen i Egentliga Finland håller på att ta form. Den största reformen i Finlands förvaltningshistoria kommer att ändra hela den nuvarande social- och hälsovården.

Regeringen har fastställt att ansvaret för att ordna social- och hälsovårdstjänster överförs till landskapen från början av 2019. Lagförslagen om vård- och landskapsreformen som offentliggörs i juni stakar ut närmare riktlinjer för reformen.

Förändringsdirektör Antti Parpo, som koordinerar beredningen av social- och hälsovårdsreformen i Egentliga Finland, påminner om att tidtabellen är stram på grund av arbetets stora omfattning. Arbetets omfattning syns till exempel i antalet anställda inom den offentliga social- och hälsovården i Egentliga Finland, som uppgår till drygt 20 000 personer.

- Organiseringen måste göras i god tid så att den omfattande beredningen kan inledas tillsammans efter att lagstiftningen preciserats, säger Parpo.

Ändringarna som vård- och landskapsreformen medför är krävande i och med att man vid beredningen bygger upp en helt egen organisation på landskapsnivå för ordnandet av social- och hälsovårdstjänsterna. Kommunernas och samkommunernas avtal ska gås igenom och överföras till en ny aktör i landskapet. Dessutom är det utmanande att bland annat ta över datasystem.

- Ett önskemål är att beredare utses över sektorsgränserna från landskapets olika kommuner och samkommuner, säger Parpo.

Klienterna drar nytta av valfriheten mellan privata och offentliga tjänster

En egen organisation skapas för tjänsteproduktionen och utgångspunkten är att såväl bastjänsterna som produktionen av specialtjänster i tillämpliga delar bolagiseras. I fortsättningen rör sig pengarna inom social- och hälsovården där klienten rör sig, och klienten väljer själv vilken tjänsteproducent han eller hon vill anlita.

- Friheten att välja social- och hälsovårdstjänster mellan den privata och den offentliga sektorn spelar en stor roll i landskapsreformen, något som kommer att vara till fördel för klienterna, påminner Antti Parpo.

Utgångspunkten vid beredningen av social- och hälsovårdsreformen är att med hänsyn till nationella ramvillkor skapa ett så välfungerande och invånarorienterat servicesystem som möjligt i Egentliga Finland.